search instagram arrow-down

Om oss

Hej!
Vad kul att du vill följa med våra äventyr runt joden! Vi en är liten familj som har valt att gå vår egna väg och följa våra drömmar. Vi har valt att leva ett mer minimalistiskt liv och istället spendera mer tid tillsammans. Vi har alltid varit äventyrliga och drömt om att se världen, så det är precis det vi gör just nu! . Vår familj består av Erica, Mattias, dottern Vilda och taxen Maggie.Hittills på vår resa har vi besökt Asien i två månader, bilat runt i Europa i 5 månader, varit i Mellanöstern och också upptäckt Afrikas skönhet! Härnäst väntar Central- och Nordamerika, följer du med?

 

Kategorier

Follow Vilda Familjeresor on WordPress.com
Feb 2019
M T W T F S S
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728  

Archives

Idag blev vi upphämtade på vårat boende av våran guide Ra som skulle ta oss till en lokal by i Kambodja! Det första guiden gör är att gå ur bilen med motorn fortfarande igång och sedan stänga dörren, varpå dörren automatiskt låser sig och vi blir utelåsta och kommer inte in. Jag har ju råkat göra liknande på gamla postenbilar så vi kunde bara skratta åt situationen. Men guiden lyckades lirka upp en bakruta och bryta sig in i sin egen bil så vi kunde påbörja våran utflykt!

Vi stannade först till vid en marknad dit det inte går några turister. Människorna här lever mest för dagen så varje dag går man till marknaden och köper det man behöver för just den dagen. Att storhandla eller gå till en affär för att handla är inte ett alternativ för många här. På marknaden såldes det mycket fisk, kött, frukt och kläder. Människorna vill att maten ska vara färsk, vilket betyder att den ofta fortfarande lever på marknaden. Det känns ganska groteskt att gå omkring på marknaden jämfört med våra mataffärer i Sverige där allt är halvfabrikat och fint paketerat. Vår guide blev väldigt chokad över att de flesta svenskar inte längre vet hur man lagar mat från ”grunden” så att säga. Allt kött här är ju också viltkött eftersom att djuren driver runt och inget boskapsdjur som hemma. Befolkningen var inte vana att se vita människor, speciellt inte ett litet sött barn, så folk följde efter oss, tog på Vildas hår, ben och armar och sa att hon var jättevacker och såg ”välmående ut”. I Svenska mått är Vilda liten, men här är hon stor för sin ålder!

Efter marknaden fortsatte vi mot byn, där vi fick vi göra massor av olika saker. Vi började med att åka traktor ut på ett massivt risfält där vi fick prova på att skörda ris och lära oss om hur ris odlas. Det är en väldigt knepig process där det behövs stora mängder vatten vid rätt tillfällen. Ris är det som befolkningen lever på. De äter ris till frukost, lunch och middag. Många äter bara ris och inget till det. I byn hade alla familjer ett risförråd i en separat byggnad. En familj förvarade mellan 1-3 ton ris i sitt förråd. Vi besökte nu i deras (dry season) torra säsong, under deras regnsäsong är åkern full med vatten och byborna åker runt på båt över risfältet.

Vi fick även prova på att klä oss i kambodjanska bröllopskläder. Det blir inga bilder på detta! 😛! Bröllop är stort i Kambodja och männen måste spara ihop pengar om de vill hitta en fru, ”no money no honey” som vår guide sa. Man gifter sig direkt när man träffats och skilsmässor är förbjudet. Vi fick laga vår egen kambodjanska lunch med instruktör. Vi fick pannkakor med grönsaksfyllning och färska vårrullar! Mumsigt tyckte vi!

Sedan fick vi gå runt i byn och besöka familjer och se hur de bor och vad de sysselsätter sig med. Det var verkligen annorlunda att besöka deras hem. Många hus var byggda med grästak eller plåttak. Alla är två våningar, där de bor på övervåningen och har förråd på undervåningen.  Det var lite läskigt att gå in i husen, då det kändes som att träplankorna skulle rasa in under vår vikt. Vi såg någras middag, som bestod av ris och torkad fisk. Kräsna mamma och Vilda skulle ha svårt att överleva i den här byn.

Var vi än gick ville alla att vi skulle besöka just dem, de vinkade in oss och ville hålla och känna på Vilda. Det var skönt att med vår guide, som kunde översätta till oss och dem, vilket gjorde att vi kunde hålla samtal med alla byborna. Vi fick återigen höra att Vilda var jättevacker och att hon såg ut att må bra. I en by där de lever för att överleva dagen är det väldigt fint om barnen har lite hull. De klämde på hennes lår och armar och Vilda stirrade mest och undrade vad de höll på med. Vilda hittade några barn i hennes ålder och ville leka direkt. De var dock lite blyga för henne.

Några av byborna satt och vävde gräsmattor och gjorde tak. Vi fick prova på att göra grästak så nu vet pappa hur man gör det! De lagar all mat över öppen eld och använder enbart el från bilbatterier till lampor, ladda telefonen och titta på tv. Byns främsta försörjning är risodling och det är ett stort problem att det inte finns någon mer sysselsättning för folk att få in pengar. Byn är väldigt fattig och organisationen som guidade oss hjälper byborna genom att exempelvis bygga toaletter till dem, installera vattenreningsfilter samt vattentankar. De hjälper också barnen genom att hjälpa dem till att få en skolgång istället för att arbeta.

Vi fick hälsa på i skolan där barnen lekte på skolgården. Vilda var med och tyckte att det var väldigt roligt att leka med de andra barnen. Vilda blev direkt poppis och de turades om att bära runt henne och sa att de ville ta hem henne. De ville att Vilda skulle vara deras lillasyster. Vilda verkligen älskar andra barn och tyckte det var jätteroligt! Vi fick se deras klassrum och mamma visade barnen hur man ritar en katt och sedan ville alla försöka rita en katt. Vilda som älskar katter tittade, pekade och skrattade massor! Helt klart höjdpunkten på dagen. Sen var det dags att bege oss hemåt. Klockan hade hunnit bli tre och vi hann knappt sätta oss i bilen innan Vilda somnade. Alla barnen vinkade av oss och ropade på ”wie wie”(namnet som Vilda presenterar sig med när man frågar ”what’s your name”).

Det var verkligen så intressant att göra en sådan upplevelse och få olika perspektiv på livet och vrida och vända på sina egna värderingar. Efteråt var vi helt slut av alla nya intryck. Vi rekommenderar starkt att göra liknande guidade upplevelser. Guiden fungerar också som tolk med lokalbefolkningen som inte pratar engelska. Vi kan inte bestämma oss för om denna upplevelse är bättre än våra tempeläventyr, men klart en dag vi aldrig kommer att glömma.

Det som slår oss mest med Kambodja är att det är så många människor som lever litet och fattigt men att de verkligen är glada och givmilda med det som de har. Alla försöker hela tiden ge Vilda små saker såsom en godis, en banan eller ett leende. I Sverige lär man sig att alltid sträva efter mer, det är som vår kultur. Man tänker sig nästan att människorna här borde vara ledsna eller bittra på livet men de vi har mött är det tvärtom, de väldigt glada och nöjda också på många sätt. I svenska mått lever vi ganska litet i vår tvåa men jämfört med dessa bokstavligt talat ruckel, som människorna här bor i, är vår lilla tvåa som en herrgård. Slutsats: Vi är väldigt lyckliga och tacksamma för det vi har och går vidare med en tanke om hur mycket mer än det vi har som vi faktiskt behöver

Ps. Mamma frågade om det fanns några fartiga djur i byn och guiden svarade att det fanns ormar: “If I see snake, I kill snake, I eat snake, Yummie!”

Leave a Reply
Your email address will not be published. Required fields are marked *

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: