Så…den här bilden beskriver rätt så bra vår vistelse i Amsterdam…
Eller det kanske inte riktigt var så illa! Vi börjar från början!
Dagen började fantastiskt, mamman i familjen vaknade upp med feber, Vilda var fortfarande superhostig och pappa kände också att förkylningen började bli värre. Samtidigt skulle det bli hela 19 grader och vi kände att vi inte ville missa att se Amsterdam för lite förkylningar. Så vi packade ner Iprem, nässpray och massa näsdukar och körde ner mot Amsterdam. Amsterdam har ett supersmidigt system där man kan parkera vid en pendlingsparkering direkt vid tunnelbanan (kostar 10 kr för hela dagen). Två stationer med tunnelbanan senare var vi mitti city!
Amsterdam är verkligen fantastiskt vacker med alla floder, broar och smala färgglada hus. Det känns väldigt “nuttigt” och mysigt. Nackdelen,
väldigt mycket folk, cyklister överallt och spårvagnar lite varsomhelst. Att ta sig runt i staden med en feberyr mamma, en liten hund som försöker att inte bli nertrampad, en trotsig tvååring som inte vill åka vagn och en stressad pappa som försöker hålla ihop familjen var inte det lättaste! Men det gick över förväntan! Maggie kunde åka vagn under lillasyster där det var för mycket folk och Vilda fick variera mellan att åka vagn, bli buren och gå själv.
Vi började med att ta in staden, köpa lite hårspännen till Vilda (var tar
alla vägen?) och stroopwafels. Sen köpte vi Holländska pommes frites, som Vilda mumsade i sig till lunch. De var verkligen goda!
Sen var det dags för Vilda att sova, så vi gick en promenad men lillan ville
inte alls sova i vagnen då mamma och pappa glömde nappen i bilen! Inte nöjd tjej! Tillslut somnade hon och mamma och pappa kunde njuta av att enbart handskas med ett barn. Det blev lite småtitt i någon affär och sen gick vi på marknad och testade färska stroopwafels (som var suuupergoda, men jättesöta) och Poffertjs (som var suuuperäckliga, smakade som oljiga degklumpar).
Efter marknaden hade klockan sprungit iväg och vi hade inte ätit riktig lunch än, så vi köpte falafel och satte oss i en park och åt. Maggie fick äntligen kissa och bajsa (ingen stadshund här inte, vägrade att kissa på asfalt). Vilda vaknade till när vi började röra oss hemåt. Det var en väldigt trött familj som var väldigt glada över att komma hem till lugnet efter en låg dag i stadens kaos. Storstäder med en trotsig tvååring och en hund, det gör vi inte om…eller…?
Ps. att försöka att ta bilder och filma mitt i det här kaoset var inte så
lyckat….
