Den färgglada staden Manarola

Idag ringde klockan 04.45. Det var lite för mörkt och vi var lite för trötta och Vilda såg lite för söt ut när hon sov i sin säng så det tog lite tid innan vi kom iväg. En timme senare satt vi i bilen på väg på utflykt igen efter några lugnare dagar här i Toscana. 2 timmar tog bilresan till Manarola. En riktigt fin biltur genom La Spezia och längs med kusten. De små italienska byarna här är så färgglada vilket passar så bra in i den gröna bakgrunden och mot det blå havet. Man blir verkligen glad av att titta på dem och man börjar undra varför man inte använder mer färg i Sverige.

Vi kom fram till Manarola strax innan 8 och vi var i princip helt själva större delen av de två timmarna som vi var där.

Manarola är en liten by precis vid havet. Här kunde man också ha båt men de höga vågorna och klippiga bergen kändes inte helt optimalt för det så det är nog bara för de mest våghalsiga italienarna. Byn är ett väldigt känt turiststopp vilket vi märkte när vi åkte därifrån vid 10 tiden då hade mängder med turistbussar kommit dit och de guidade turerna var i full gång. Vi hade då hunnit njuta av utsikten själva, tagit bilder och lekt i en fin liten lekplats med utsikt över Manarola. Helt klart en toppenstart på dagen!

På vägen tillbaka hem gjorde ett stopp vid La Spezia som är en större hamnstad. Vi såg en superrolig lekplats där längs med vägen som vi tänkte att Vilda säkert skulle tycka om. Vilda tyckte att det roligaste var att plocka med stenar och blad från växter… Varför gunga eller åka rutschkana liksom när det finns stenar att plocka med… Knäppa lilla tjej, men hon hade väldigt skoj och var nöjd vilket är huvudsaken. Mamma passade på att prova lekplatsen i alla fall och jag tror att hon var mycket nöjd med den. De hade ju faktiskt typ en linbana vilket är mammas favorit.

På eftermiddag/kväll så höll vi oss hemma och i trädgården. Det krävdes inte mycket ansträngning för att natta Vilda idag då hon var trött efter en händelserik dag!