Vi har haft tre underbara dagar i Slovenien. Vi har bott i södra Slovenien, i ett hus på landet. Vi älskade omgivningarna, inga grannar, vackra ängar och omgivet av berg! Huset skulle dock kunnat användas som inspelningsplats för en skräckfilm. Läskiga tavlor på väggarna, ett låst rum man inte får gå in i, gamla kusliga möbler och grannen var förstås en övergiven kyrka.
Trots det tyckte vi mycket om huset, speciellt den stora tomten! Vi var ute sisådär 90 % av vår vakna tid. Maggie var mycket nöjd att få gå runt lös och leta kattbajs och Vilda vattnade blommor, spelade fotboll, skuttade runt med mamma och pappa och hoppade i vattenpölar. Det var fint väder nästan hela tiden, men när det regnade tog vi bara på oss regnjackorna och fortsatte att leka. Jättemysigt att bara vara och leka tillsammans.
I Italien började Vilda gå fram till mamma (aldrig pappa) och sa ”jag är hungrig”, typ hela tiden. Nu har hon också börjat berätta vad hon vill ha och oj så arg hon blir om hon inte får det hon vill ha. Var kan hon fått det ifrån?
Självklart har vi ju haft lite äventyr också!! En av dagarna åkte vi iväg till Postojna grottan. Ni som känner oss vet att vi ÄLSKAR grottor. Vi har besökt rätt många grottor nu och det här var Vildas tredje grotta. Det som också är speciellt med den här grottan är att de har byggt ett tåg genom den!!! Så coolt! Vilda äskar ju tåg så hon var helt lyrisk när vi hoppade på tåget. ”Vilda åka tåg, mamma åka tåg, pappa åka tåg, wiiiieee”.
Tågturen in till mitten av grottan varade i kanske 5 minuter och sen fick man en guidad tur genom grottan. Vår guide var dock väldigt snabb så vi halkade snabbt efter, vilket inte gjorde oss så mycket, då fick vi mer plats och fick vara lite mer själva ( och Vilda slapp bli nertrampad av fotogalna turister). Vi har redan lyssnat på så många guidade många om grottor, så vi kände inte att vi missade så mycket.
Vi tyckte att grottan var jättecool. Vilda tyckte det var spännande med grottan i sisådär 10 minuter, men hon pratade mest om tåget hela tiden och ville åka igen. Som tur var skulle man ta tåget tillbaka också så Vilda fick åka igen. Fast hon var så hungrig på vägen tillbaka och satt och tryckte i sig torkad banan och russin, så vi vet inte om hon njöt så mycket av den resan…
Vi var nöjda med grottan, riktigt häftigt att se, men det kliade i äventyrsfingrarna på oss då de också hade turer i mer ”vår smak” (alltså klättra runt i grottan). Vi får nog komma tillbaka på en ”romantisk weekend” om några år och äventyra lite! Nu har vi kommit fram till Kroatien, men kommer att återvända och fortsätta utforska Slovenien om cirka en månad!
